torsdag 17 mars 2016

Inför historiaprovet på Stormaktstiden och Frihetstiden!

Hej!

Tänkte tipsa om vad ni kan fokusera på inför provet:
Ni behöver inte plugga in en massa årtal, utan det räcker att ni vet i stora drag vad som hände i Sverige i början av 1600-talet, i mitten och i slutet av detsamma och likadant under 1700-talet.
Ni behöver inte plugga in årtal när de olika krigen utspelades.

Tänk att du ska kunna förklara t ex ett sambandsförlopp: orsaker till - en avgörande händelse - och konsekvenser av denna.

Det är bra om du kan resonera om källors tillförlitlighet t ex och vilka slutsatser vi kan dra av dessa källor om hur livet tedde sig för folket.

Några kungar är kanske viktigare än andra, t ex Gustav II Adolf, Karl XI och Karl XII och Gustav III. Lär dig om hur de regerade och vad de genomförde och vilka konsekvenser det fick för landet.

Begrepp vi har jobbat med: kyrkobokföring, reduktion, soldattorp, husförhör, handel, upplysningstid, vetenskap, kultur, uppfinningar.

Lycka till! / Eva


onsdag 9 mars 2016

Frihetstiden och Gustav III

Åren 1718-1792 kallas i svensk historia för "Frihetstiden och Gustav III:s tid"

Nu har vi arbetat oss igenom den period i svensk historia som kallas för Frihetstiden och Gustav III:s tid och vi har lärt oss en hel del om vad som hände på 1700-talet och hur Sverige började formas till det land vi lever i idag. Det här är en kortare sammanfattning av det vi har läst och pratat om på lektionerna.

Frihetstiden och Gustav III:s tid sträckte sig från 1718 (efter att Karl XII dött på fjället i Norge) t.o.m 1792 då Gustav III dog efter attacken på maskeradbalen.

Stormaktstidens alla krig, samt pest och missväxt hade tagit hårt på Sveriges befolkning. Många ensamma kvinnor måste själva ta hand om barn och gård efter att mannen stupat i krig. Det var ett trött folk som äntligen fick en smula lugn och fred. Bönderna fick goda skördar flera år i sträck, vilket gjorde att det fattiga bondelandet Sverige återhämtade sig så sakteliga.

Detta var också nyfikenhetens och upplysningens århundrade. Utanför Sverige så seglade James Cook jorden runt och vetenskapsmän och uppfinnare hittade på nya saker; luftballonger, ångmaskiner och vävmaskiner t ex.

Historiska källor
Prästerna fortsatte att anteckna i sina kyrkböcker om vilka som fötts, gifte sig, dött, flyttade osv.
Det blev vanligare med böcker och tidskrifter, och allt fler brev och dagböcker skrevs. Detta medförde att källorna från tiden blev mer tillförlitliga, och vi kan idag göra säkrare generaliseringar om hur folket levde. Det blev även allt viktigare att hålla sig till fakta eftersom vetenskapen fick allt större fäste.

Stad och land
Det fanns bara två stora städer; Stockholm och Göteborg. I städerna kallades hantverkare och köpmän för borgare, och många var invandrare från Holland eller Tyskland. Köpmännen blev rika på att föra handel med främmande länder. Man exporterade svenska varor som järn, koppar, tjära och virke, medan man importerade kryddor, salt, socker, thé, kaffe, kakao och tobak. Dessa exklusiva varor såldes lätt till adeln och kungahuset. Däremot var det en stor risk att skicka iväg ett av sina skepp på lång årsresa till Kina för att köpa dessa varor. Många skepp förliste i stormar, så man förstår att lyckan var total när skeppet angjorde hemmahamnen igen efter ett år eller mer på resa.
En tygindustri växte fram genom att det fanns fabriker med maskiner som vävde tråden till tyg.

Utanför städerna, ute i landet bestod befolkningen fortfarande av bönder eller lantarbetare. Det var endast de bönder som ägde sin gård som hade rätt att skicka en representant till riksdagen. De flesta bönder arrenderade (hyrde) sina gårdar av staten eller av adeln. Ungefär hälften av svenskarna var lantarbetare, dvs pigor och drängar som tog jobb på olika gods och gårdar (tänk på "Emil i Lönneberga"). Under denna tid ökade befolkningen snabbt och det berodde till största delen på att krigen var slut och att bönderna lärde sig att bruka jorden bättre, så att den gav större och bättre skördar.

Potatisen får en betydande roll och har faktiskt räddat många människors liv efter dess etablering i Europa och Sverige. Jonas Alströmer tog med den till Sverige och han försökte få bönderna att börja odla den på 1700-talet, men det var först när det blev känt att den kunde användas till att tillverka brännvin som bönderna på allvar blev intresserade av att odla den. Så småningom lärde man sig att äta potatis och mot slutet av 1700-talet får den sägas vara en etablerad gröda.

Från 1718 till 1772 styrdes Sverige av riksdagen och kungens råd. Kungen själv hade inget att säga till om. Under dessa ca 50 år samlades representanter i riksdagen från de fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder, för att fatta viktiga beslut i Stockholm. Det rådde även tryckfrihet och man kunde säga och trycka vad man ville, utan att vara rädd för kungens spioner.

I riksdagen blev det dock ganska rörigt. Det var långa och många diskussioner om det ena och det andra. Till slut bildades två partier; hattar och mössor, som hade helt olika åsikter. Riksdagen fick svårt att fatta beslut och det gick så långt att man kan säga att riket saknade ledning, eftersom de inte kunde komma överens i knappt någon fråga. Detta bäddade för Gustav III att kunna kliva in och ta makten. 1772 fick kungen riksdagen att godkänna nya regler för hur riket skulle styras. Enligt dessa regler skulle riksdagen endast kunna besluta om nya skatter, allt annat skulle kungen bestämma om. Gustav III hade starkt stöd av Finland och sina egna officerare, vilket var viktigt för att kunna genomföra detta.

Gustav III:s reformer
Kungen ville visa att han var en upplyst och modern kung och införde många olika reformer (förbättringar). T ex anställde han fattigläkare som skulle ge fri vård och medicin till Stockholms fattigaste familjer. Han förbjöd tortyr och polisen fick inte längre piska och plåga misstänkta brottslingar. Det blev även tillåtet för katoliker och judar att bo och arbeta i Sverige. Däremot var tryckfriheten slut. Den som skrev något elakt om kungen kunde dömas till döden.

Gustav III var mycket intresserad och en stor beundrare av det franska hovlivet (dvs de personer som omger kungen och drottningen; rådgivare, medhjälpare, hovdamer osv.). Han var speciellt imponerad av musiken, teatern och kläderna. Därför införde han det franska typiska hovlivet även i Stockholm. Men även om kungen verkligen älskade allt franskt ville han att det egna landet skulle ha en egen svensk kultur att vara stolta över, därför stöttade (sponsrade?) han olika konstnärer, diktare och musiker som t ex Carl Michael Bellman. Diktaren Bellman är den ende (?) 1700-talsdiktare som ännu är känd och omtyckt av nutidens svenskar. (Fjäril´n vingad syns på Haga, Gubben Noak osv.)

Svenska Akademien
År 1786 bildade Gustav III en förening för författare och ledande män i riket, som fick namnet Svenska Akademien. Föreningen ger med jämna mellanrum ut en ordlista (SAOL), som ligger till grund för hur svenska ord stavas och böjs, samt hur vi ska stava och böja de nya ord som tillkommer i det svenska språket. Denna ordlista finns på alla skolor och i många svenska hem. Svenska Akademien är världsberömd eftersom dess medlemmar varje år bestämmer vem som ska få Nobelpriset i litteratur.

Början till slutet
Från början var Gustav III omtyckt och beundrad av allt och alla, men efter några år började många tycka illa om honom. Några ansåg att de kungliga festerna och hovets teaterföreställningar kostade alltför mycket pengar. Andra var arga eftersom han ville bestämma allt själv och aldrig lyssnade på någon annans åsikter i olika frågor. När kungen väl märkte detta startade han 1788 ett krig mot Ryssland så att folk skulle få annat att tänka på. Kriget mot Ryssland pågick två år och tog slut 1790, utan någon vinnare och utan att några landsgränser hade ändrats.

Adeln ville verkligen ha bort Gustav III eftersom de förlorat mycket av sin makt under hans regeringstid. Kungen lyssnade dock inte på varningarna som han fick utan fortsatte som vanligt. Den 16 mars 1792 hade han bjudit många förnäma gäster på en maskeradbal på nybyggda Operan i Stockholm. Kungen hade fått ett varningsbrev som varnade honom för att gå dit, men han brydde sig inte om det. När festen börjat så kom kungen in och omringades på golvet av en grupp maskerade män. Ett kodord sades och ett skott hördes genom sorlet. Kungen hade skjutits i ryggen och han avled två veckor senare i sårfeber.

Den skyldige visade sig vara adelsmannen Anckarström. Han och hans vänner hatade kungen och de var bl a rädda för att kungen skulle göra stånden jämlika och att de skulle behöva börja betala skatt. Anckarström straffades med döden och han begravdes som den mördare han var utanför kyrkogården på galgbacken. Hans kumpaner blev landsförvisade eller fängslade.

Gustav IV Adolf
Kungens ende son var 13 år gammal så landet styrdes nu av en förmyndarregering tills han blev 18 år. När han blev myndig och fick regera själv började han med att tala om att han inte ville vara enväldig. Först gick det ganska bra och han ordnade upp Sveriges mycket dåliga ekonomi. Tyvärr lyckades (eller misslyckades!) han förlora Finland i ett krig mot Ryssland 1809 och efter detta ödesdigra misstag så avsattes kungen och han tvingades flytta utomlands. Inte så konstigt kanske eftersom Finland varit svenskt i 700 år!

Några vetenskapsmän och uppfinnare
Christopher Polhem: tekniskt snille, löste många knepiga tekniska problem t ex hur man leder kraft från ett vattenfall till en fabrik.
Ole Römer: astronom, gjorde en uträkning av ljusets hastighet redan i slutet av 1600-talet som ligger mycket nära den idag fastställda, 299 792 km/s.
Jonas Alströmer: ej vetenskapsman men duktig på att nyttja uppfinningar som andra gjort, t ex textilmaskinerna från Storbritannien. Tog hit potatisen.
Anders Celcius: astronom och matematiker. Bevisade att jorden inte var helt rund utan något plattare vid polerna. Uppfann den 100-gradiga termometern som används än idag.
Eva Ekeblad: första kvinnan i Vetenskapsakademien, 1748. Hon visade hur användbar potatisen faktiskt var; bröd, brännvin, stärkelse och puder och männen imponerades!
Carl von Linné: läkare och botaniker. Han fann att växter kunde delas in i olika klasser, 24 st, och inom varje klass var växterna släkt med varandra. Han publicerade en bok som heter "Naturens ordning" och gav alla växterna ett namn på latin som var tvåledat. Ett släktnamn och ett artnamn, t ex så heter varg på latin "Canis lupus" och skata heter "Pica pica". Detta gör att alla i hela världen kan använda samma klassificeringssystem på växter och djur, eftersom latinet bara är ett skriftspråk. Det blir tillgängligt för alla.

Källa: Puls Historia, Natur och kultur, 2012.

Om du har en personlig inloggning till ne.se kan du se denna film om Frihetstiden:
Film om Frihetstiden del 1

Samt del två som du hittar här:
Film om Frihetstiden och Gustav III del 2


onsdag 3 februari 2016

Stormaktstiden

Nu har vi jobbat oss igenom den tidsperiod i svensk historia som kallas för "Stormaktstiden". Under denna tid blev Sverige en stormakt att räkna med i Norden och norra Europa och krigen avlöste varandra. Vi har lärt oss hur dessa krig påverkade vårt land och även den vanliga lilla människan. Vi har pratat om hur adelns makt ökade då man fick mycket mark av staten, för att sedan minska igen då staten återtog marken. Vi har diskuterat några olika företeelser i samhället som grundlades då på 1600-talet, och som faktiskt lever kvar än idag som fungerande system i vårt moderna samhälle. Vi har lärt oss om de grymma häxjakterna och vad det kunde bero på att kloka kvinnor/gummor fick epitetet "häxa". Vi har även konstaterat att redan på 1600-talet så fanns det invandring i form av arbetskraft från andra länder, som vårt land behövde för att utvecklas.

Källor och källkritik
De källor som finns från denna tid är bl. a kyrkböckerna där prästerna skrev ner namnen på alla som bodde i deras församlingar. Där nedtecknades även giftermål, födslar, döda, straffade, arbeten. En djup säker källa till kunskap. Det finns även olika berättelser nedskrivna; ibland på order från Kungen, ibland som sägner och ibland som vittnesmål eller som en dagbok/brev. Räkenskaper finns kvar från olika företagare som talar om vilka inkomster och utgifter som företagaren hade. Hur kan vi lita på dessa källor? Hur kan man dra generella slutsatser om hur folk levde genom dessa källor?

Riksdagen bestod av representanter från de fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder. Där beslutades om skatter och nya lagar.

Företeelser som härstammar från stormaktstiden - jämför med idag
Riket delades in i kungliga län där en landshövding samlade in skatterna. Idag har vi både länen och landshövdingen kvar, men landshövdingen arbetar med frågor som ska gynna länets utveckling t ex företagande. Även frågor om naturskydd är viktiga.
Postväsendet grundlades 1636. Brevbärarna skulle leverera ett brev från Stockholm till Skåne på fyra dagar. Idag ska ett brev delas ut nästa vardag oavsett var det skickas ifrån.
Skolor grundlades. Kungarna insåg att folket måste utbildas, åtminstone adelsbarn, prästbarn och borgarbarn kunde/skulle gå i skola. Skolorna utvecklades så småningom och universitet grundades för högre studier. Fler och fler fick utbildning och läs-/skrivkunnigheten ökade allt eftersom hos folket.
Kyrkan fyllde en viktig roll som bärare av viktiga samhällsvärderingar. Prästen predikade om Guds ord, om det som var syndigt samt meddelade nyheter från Kungen. Kyrkan var en naturlig mötespunkt varje söndag för folket. Idag har kyrkan inte alls lika stor betydelse för den vanliga människan, om man inte är troende vill säga. Många döper dock sina barn i kyrkan, man gifter sig och man begravs i kyrkan även om man inte går i kyrkan på gudstjänster varje vecka.
Kyrkobokföringen, världens äldsta folkräkning började för att Kungen skulle få soldater till armén. Idag folkbokförs vi på samma sätt, men inte på samma grunder.
Skatt på mark/jord betalades till staten. Det gör än idag de människor som äger en fastighet och tomtmark.
Tullavgifter - betalades på 1600-talet till staten på varor som fördes in i Sverige. Idag måste vi också betala tull på vissa varor som förs in i landet, t ex alkohol, tobak och många andra varor.

Krigen - en kort översikt
Trettioåriga kriget 1618-1648 - ett krig mellan protestanter och katoliker i Tyskland. Gustav II Adolf deltog i kriget på protestanternas sida. Dog 1632 på slagfältet i Lützen.
Freden i Brömsebro 1645 (mot Danmark) - Sverige fick Jämtland, Härjedalen, Halland, Gotland och Ösel.
Freden i Roskilde 1658 (mot Danmark) - Sverige fick Skånelandskapen; Skåne, Blekinge och Halland samt Bohuslän.
Slaget vid Lund 1676 (mot Danmark) Danskarna ville ha tillbaka Skåne, men Sverige lyckades vinna slaget och danskarna drog sig tillbaka utan byte.
Snapphanarna - skånska bönder som var på Danmarks sida.
Det stora nordiska kriget - 1700-1718 (Karl XII dör i Norge)
Slaget vid Poltava - 1709. Ryssarna vinner över Karl XII´s armé och de överlevande blir krigsfångar.

Vad hände i Sverige under denna tid?
Under Gustav II Adolf grundlades kyrkobokföringen för att kunna skaffa soldater till armén. Han kallades "Lejonet från Norden" i Europa.

Adeln blev rikare och mäktigare eftersom staten var tvungen att låna pengar från adeln till krigskassan och i gengäld fick adeln statens gårdar i pant för dessa lån. Dessa gårdar beboddes av bönder som fick betala skatt till adelsmannen för att de brukade jorden. Drottning Kristina adlade många familjer eftersom armén behövde officerare. Hon delade ut statens gods och gårdar till dessa familjer. Krigsbyten och gåvor gjorde adeln ännu rikare och mäktigare.

Bönderna fick det sämre eftersom de betalade skatt till adelsmännen och höll på att bli livegna. De tvingades arbeta väldigt hårt, nästan som slavar åt adelsmännen.

En förmyndarregering ledde landet efter Karl X Gustavs död och de var slarviga och slösaktiga. De tog inte in någon skatt från adeln på marken som adeln fått av staten. När Karl XI blev regent så tvingade han adeln att lämna tillbaka all mark som tidigare tillhört staten. Detta kallades reduktionen. Jorden delades upp så att staten, adeln och de självägande bönderna fick en tredjedel vardera. Kungen räddade Sverige från en ekonomisk katastrof på detta sätt.

Karl XI blev vår förste enväldige kung. Hans valspråk var "Herren är min beskyddare". (Vår kung idag, Carl XVI Gustav, har valspråket "För Sverige i tiden". Det står präglat på varje en-krona.)
Karl XI ville ha fred, men insåg att landet måste ha en armé som kunde rycka ut snabbt om landet anfölls. Han bestämde att varje by i landet skulle ha ett soldattorp med åker och betesmark där en soldat med familj kunde försörja sig. Fredstid - soldaten var bonde. Krigstid - soldaten drog ut i krig.

Karl XI använde kyrkan för att lära folket att de måste lyda både kyrkans och statens lagar och bestämmelser. Kungen ville att alla goda protestanter skulle kunna läsa Katekesen. Det var en liten lärobok med frågor och svar om Luthers kristna lära. Den skulle alla kunna utantill. Prästerna höll husförhör i gårdarna i byarna för att kontrollera detta. Prästerna blev också som ett slags poliser; de straffade de som drack sig fulla, ogifta flickor som blev med barn, eller folk som bröt mot kyrkans regler.

Häxjakterna - kloka gummor beskylldes för att vara häxor om skörden slog fel eller om en ko dog. De ansågs vara i förbund med onda makter. Ca 200 kvinnor dömdes till döden i Sverige som häxor innan det hela fick ett slut tack vare upplysta vetenskapsmän och kloka präster.

Karl XII - soldatkungen
År 1700 anfölls Sverige av Danmark, Polen och Ryssland samtidigt. De ville få bort Sveriges kontroll av Östersjöhandeln, vilken Sverige hade tjänat mycket pengar på genom tullavgifter på varor som skulle importeras/exporteras. Danmark ville även vinna tillbaka Skånelanden. Karl XII vann dock mot Danmark ganska snabbt och mot Polen efter några års strider. Kriget mot Ryssland fortsatte och Kungen bestämde sig för att tåga mot Moskva. Det visade sig vara ett oklokt beslut. Ryssarna brände sina gårdar och förråd när de retirerade så den svenska armén kunde inte få tag i vare sig mat eller foder till soldater och djur. Armén vände söderut mot Ukraina, men en väldigt hård vinter gjorde att halva armén frös ihjäl. Vid slaget vid Poltava 1709, så vinner den ryska armén över den försvagade svenska armén. De överlevande blir ryska krigsfångar.

Under tiden hemma i Sverige så börjar pesten härja igen. Denna farsot krävde mer människoliv än alla Karl XII´s krig. Bara i Stockholm dog ca 20 000 människor av pesten.

Efter slaget vid Poltava flydde Karl XII söderut till Turkiet där han stannade i fem år. När han kom hem till Sverige 1714 samlade han genast ihop en ny armé och bestämde sig för att försöka erövra Norge från Danmark. Man kan ana att svenskarna var krigströtta och svårt sargade av pesten, men de går ut i krig mot Norge. Vid Fredrikstens fästning på gränsen mellan Norge och Sverige så blir Karl XII skjuten av en kula i huvudet 1718 och kriget tar slut. Soldaterna återvänder hemåt över fjällen i Jämtland, men blir överraskade av en kraftig snöstorm och ca 3000 soldater fryser ihjäl på fjället.

Det svenska stormaktsväldet är nu slut.


Kungar och drottningar som regerade under stormaktstiden
Gustav II Adolf 1611-1632
Drottning Kristina 1632 (1644 myndig)-1654 (abdikerade)
Karl X Gustav 1654-1661 ca
Sverige styrs av förmyndarregering 1661-1672
Karl XI 1672-1697
Karl XII 1697-1718

Källa: Puls Historia, Natur och kultur, 2012

Här kan du se en film (eller en serie filmer) om Stormaktstiden på www.ne.se om du har en personlig inloggning:
Stormaktstiden del 1

måndag 18 januari 2016

Snabb repetition av historien fram t.o.m Vasatiden

Under de första lektionerna i historia har vi snabbt repeterat historien från Vikingatiden fram till att Vasatiden slutar, utifrån en tidslinje som gör det enklare för er elever att förstå vilken tid vi pratar om och vad som kännetecknar den tiden i stora drag utifrån några utvecklingslinjer. 

Vi har tittat på tre stora utvecklingslinjer
Levnadsvillkor - språk, mat och kvinnans roll i samhället.
Politik - makt, styrelseskick
Migration - hur människor flyttar in och ut ur landet.


Vikingatiden: Man talade fornsvenska, använde runor som ristades i klippblock. Man åt rovor, ärtgröt, torkad mat. Man jagade och fiskade. Kvinnan hade ansvar för hushållet, barnen och maten. När mannen var ute på vikingatåg hade kvinnan ett stort ansvar hemma.
Vikingahövdingen bestämde enväldigt i vikingabyn. Jämför med landshövdingarna i länen idag. Ätten/släkten, familjen höll ihop och man försvarade familjen mot angrepp. Senare så valde hövdingar i närliggande byar/områden sin egen kung, stiftade egna lagar i egna små riken.
Män stannade ibland utomlands vid vikingatågen, fångar togs med till Sverige som trälar från t ex Frankrike. Missionärer kom till Norden från England och Tyskland för att kristna vikingarna.

Medeltiden: Svenskan blir mer utpräglad. Latinet gör sitt intåg som både talat språk i kyrkorna och som skriftspråk (Bibeln på latin). Prästerna talar på latin under mässan (talar med Gud) och på svenska under predikan när de talar till folket. Kyrkan hade stor makt över folket och över kungen (Gud har sagt att...). 
I byarna började man använda sig av "byastämma" där byborna gick samman och bestämde tillsammans när åkrar skulle sås eller skördas, eller om en kyrka/kvarn skulle byggas osv. Man levde av vad jordbruket gav, t ex rovor, korn samt vad husdjuren gav. Även jakt och fiske.
Kvinnan skötte hem och hushåll. Mannen bestämde över kvinnan både som ogift dotter och när kvinnan gifte sig så bestämde maken över henne.
De fyra stånden: Adel, präster, borgare och bönder. Man är bonde, kan inte bli något annat. Du föds in i ståndet och du gifter dig med personer från samma stånd. Adelsmän gifter sig inte med kvinnor från en borgarfamilj t ex. 
Sverige får invandring av tyska hantverkare som var skickliga på sitt hantverk. Handelsmän flyttar in och ut ur landet. Marknaderna runt Östersjön är viktiga.

Vasatiden: Sverige blir ett självständigt land och kungen får större makt. Gustav Vasa gör kyrkan till statskyrka och tar makten, blir chef över kyrkan. Han behöver pengar till staten och kyrkan har stora tillgångar i form av mark, skog och slott samt det som bönderna betalar i form av tionde. Han bestämmer att Bibeln ska översättas till svenska och att både mässan och predikan ska ske på svenska. Kyrkan reformeras och den Lutherska läran införs i Sverige. Påven (katolikerna) får allt mindre makt i de nordiska länderna.
Kungen skickar ut meddelanden/nya bestämmelser/lagar till folket via kyrkorna som prästerna läser upp. 
Gustav Vasa bestämmer även att tronen ska ärvas inom familjen av sönerna.
Kvinnan sköter hem och hushåll, inget att säga till om. Mat kommer från jordbruket i allt större utsträckning.
Finländare invandrar och bosätter sig ofta i Mälardalen (dvs Stockholmstrakten), även Romer börjar bosätta sig i Sverige.

Avslutningsvis tittar vi på ett avsnitt ur "Tusen år till julafton" som handlar om de fyra stånden. Det kan du se här: 
http://www.svtplay.se/video/5209396/julkalendern-tusen-ar-till-julafton/julkalendern-tusen-ar-till-julafton-avsnitt-8



lördag 9 januari 2016

Välkommen till sista terminen på mellanstadiet!

Nu ska jag berätta om den här SO-bloggen och vad du kommer att hitta här.

Här kommer jag att skriva om det vi gör eller ska göra på lektionerna i SO under våren. Om du får en läxa eller behöver repetera något så hittar du material här. Om vi har tittat på en liten film så finns länken här ifall du vill titta på den igen t ex. Ibland kanske du får en läxa som kan vara att titta på en kort film innan vi har lektionen, för att vi sedan ska kunna arbeta med innehållet på lektionstid.

Här kommer jag även att publicera saker som vi arbetar med i de olika grupperna, dels för att du själv ska kunna återkoppla till det vi arbetat med, dels för att dina föräldrar ska få del av skolarbetet.

Vi ska börja vårterminens arbete med att kliva in i svenska historien igen. Vi startar arbetet med Stormaktstiden (1611-1718) för att sedan gå vidare till Frihetstiden (1719-1772). Vi kommer att titta på filmer, läsa i boken, diskutera, göra en fördjupning om en historisk person och avsluta med ett prov för att jag ska kunna bedöma vad du kan.

Sedan ska vi även arbeta färdigt med Europa i geografin, jobba med ekonomi i samhällskunskap och lära oss om de två sista världsreligionerna; buddhism och hinduism. Det blir en intensiv och lärorik vår!
Jag hoppas att du kommer att använda dig av bloggen eftersom den blir till hjälp i ditt eget lärande.

/ Eva