Frihetstiden och Gustav III

Åren 1718-1792 kallas i svensk historia för "Frihetstiden och Gustav III:s tid"

Nu har vi arbetat oss igenom den period i svensk historia som kallas för Frihetstiden och Gustav III:s tid och vi har lärt oss en hel del om vad som hände på 1700-talet och hur Sverige började formas till det land vi lever i idag. Det här är en kortare sammanfattning av det vi har läst och pratat om på lektionerna.

Frihetstiden och Gustav III:s tid sträckte sig från 1718 (efter att Karl XII dött på fjället i Norge) t.o.m 1792 då Gustav III dog efter attacken på maskeradbalen.

Stormaktstidens alla krig, samt pest och missväxt hade tagit hårt på Sveriges befolkning. Många ensamma kvinnor måste själva ta hand om barn och gård efter att mannen stupat i krig. Det var ett trött folk som äntligen fick en smula lugn och fred. Bönderna fick goda skördar flera år i sträck, vilket gjorde att det fattiga bondelandet Sverige återhämtade sig så sakteliga.

Detta var också nyfikenhetens och upplysningens århundrade. Utanför Sverige så seglade James Cook jorden runt och vetenskapsmän och uppfinnare hittade på nya saker; luftballonger, ångmaskiner och vävmaskiner t ex.

Historiska källor
Prästerna fortsatte att anteckna i sina kyrkböcker om vilka som fötts, gifte sig, dött, flyttade osv.
Det blev vanligare med böcker och tidskrifter, och allt fler brev och dagböcker skrevs. Detta medförde att källorna från tiden blev mer tillförlitliga, och vi kan idag göra säkrare generaliseringar om hur folket levde. Det blev även allt viktigare att hålla sig till fakta eftersom vetenskapen fick allt större fäste.

Stad och land
Det fanns bara två stora städer; Stockholm och Göteborg. I städerna kallades hantverkare och köpmän för borgare, och många var invandrare från Holland eller Tyskland. Köpmännen blev rika på att föra handel med främmande länder. Man exporterade svenska varor som järn, koppar, tjära och virke, medan man importerade kryddor, salt, socker, thé, kaffe, kakao och tobak. Dessa exklusiva varor såldes lätt till adeln och kungahuset. Däremot var det en stor risk att skicka iväg ett av sina skepp på lång årsresa till Kina för att köpa dessa varor. Många skepp förliste i stormar, så man förstår att lyckan var total när skeppet angjorde hemmahamnen igen efter ett år eller mer på resa.
En tygindustri växte fram genom att det fanns fabriker med maskiner som vävde tråden till tyg.

Utanför städerna, ute i landet bestod befolkningen fortfarande av bönder eller lantarbetare. Det var endast de bönder som ägde sin gård som hade rätt att skicka en representant till riksdagen. De flesta bönder arrenderade (hyrde) sina gårdar av staten eller av adeln. Ungefär hälften av svenskarna var lantarbetare, dvs pigor och drängar som tog jobb på olika gods och gårdar (tänk på "Emil i Lönneberga"). Under denna tid ökade befolkningen snabbt och det berodde till största delen på att krigen var slut och att bönderna lärde sig att bruka jorden bättre, så att den gav större och bättre skördar.

Potatisen får en betydande roll och har faktiskt räddat många människors liv efter dess etablering i Europa och Sverige. Jonas Alströmer tog med den till Sverige och han försökte få bönderna att börja odla den på 1700-talet, men det var först när det blev känt att den kunde användas till att tillverka brännvin som bönderna på allvar blev intresserade av att odla den. Så småningom lärde man sig att äta potatis och mot slutet av 1700-talet får den sägas vara en etablerad gröda.

Från 1718 till 1772 styrdes Sverige av riksdagen och kungens råd. Kungen själv hade inget att säga till om. Under dessa ca 50 år samlades representanter i riksdagen från de fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder, för att fatta viktiga beslut i Stockholm. Det rådde även tryckfrihet och man kunde säga och trycka vad man ville, utan att vara rädd för kungens spioner.

I riksdagen blev det dock ganska rörigt. Det var långa och många diskussioner om det ena och det andra. Till slut bildades två partier; hattar och mössor, som hade helt olika åsikter. Riksdagen fick svårt att fatta beslut och det gick så långt att man kan säga att riket saknade ledning, eftersom de inte kunde komma överens i knappt någon fråga. Detta bäddade för Gustav III att kunna kliva in och ta makten. 1772 fick kungen riksdagen att godkänna nya regler för hur riket skulle styras. Enligt dessa regler skulle riksdagen endast kunna besluta om nya skatter, allt annat skulle kungen bestämma om. Gustav III hade starkt stöd av Finland och sina egna officerare, vilket var viktigt för att kunna genomföra detta.

Gustav III:s reformer
Kungen ville visa att han var en upplyst och modern kung och införde många olika reformer (förbättringar). T ex anställde han fattigläkare som skulle ge fri vård och medicin till Stockholms fattigaste familjer. Han förbjöd tortyr och polisen fick inte längre piska och plåga misstänkta brottslingar. Det blev även tillåtet för katoliker och judar att bo och arbeta i Sverige. Däremot var tryckfriheten slut. Den som skrev något elakt om kungen kunde dömas till döden.

Gustav III var mycket intresserad och en stor beundrare av det franska hovlivet (dvs de personer som omger kungen och drottningen; rådgivare, medhjälpare, hovdamer osv.). Han var speciellt imponerad av musiken, teatern och kläderna. Därför införde han det franska typiska hovlivet även i Stockholm. Men även om kungen verkligen älskade allt franskt ville han att det egna landet skulle ha en egen svensk kultur att vara stolta över, därför stöttade (sponsrade?) han olika konstnärer, diktare och musiker som t ex Carl Michael Bellman. Diktaren Bellman är den ende (?) 1700-talsdiktare som ännu är känd och omtyckt av nutidens svenskar. (Fjäril´n vingad syns på Haga, Gubben Noak osv.)

Svenska Akademien
År 1786 bildade Gustav III en förening för författare och ledande män i riket, som fick namnet Svenska Akademien. Föreningen ger med jämna mellanrum ut en ordlista (SAOL), som ligger till grund för hur svenska ord stavas och böjs, samt hur vi ska stava och böja de nya ord som tillkommer i det svenska språket. Denna ordlista finns på alla skolor och i många svenska hem. Svenska Akademien är världsberömd eftersom dess medlemmar varje år bestämmer vem som ska få Nobelpriset i litteratur.

Början till slutet
Från början var Gustav III omtyckt och beundrad av allt och alla, men efter några år började många tycka illa om honom. Några ansåg att de kungliga festerna och hovets teaterföreställningar kostade alltför mycket pengar. Andra var arga eftersom han ville bestämma allt själv och aldrig lyssnade på någon annans åsikter i olika frågor. När kungen väl märkte detta startade han 1788 ett krig mot Ryssland så att folk skulle få annat att tänka på. Kriget mot Ryssland pågick två år och tog slut 1790, utan någon vinnare och utan att några landsgränser hade ändrats.

Adeln ville verkligen ha bort Gustav III eftersom de förlorat mycket av sin makt under hans regeringstid. Kungen lyssnade dock inte på varningarna som han fick utan fortsatte som vanligt. Den 16 mars 1792 hade han bjudit många förnäma gäster på en maskeradbal på nybyggda Operan i Stockholm. Kungen hade fått ett varningsbrev som varnade honom för att gå dit, men han brydde sig inte om det. När festen börjat så kom kungen in och omringades på golvet av en grupp maskerade män. Ett kodord sades och ett skott hördes genom sorlet. Kungen hade skjutits i ryggen och han avled två veckor senare i sårfeber.

Den skyldige visade sig vara adelsmannen Anckarström. Han och hans vänner hatade kungen och de var bl a rädda för att kungen skulle göra stånden jämlika och att de skulle behöva börja betala skatt. Anckarström straffades med döden och han begravdes som den mördare han var utanför kyrkogården på galgbacken. Hans kumpaner blev landsförvisade eller fängslade.

Gustav IV Adolf
Kungens ende son var 13 år gammal så landet styrdes nu av en förmyndarregering tills han blev 18 år. När han blev myndig och fick regera själv började han med att tala om att han inte ville vara enväldig. Först gick det ganska bra och han ordnade upp Sveriges mycket dåliga ekonomi. Tyvärr lyckades (eller misslyckades!) han förlora Finland i ett krig mot Ryssland 1809 och efter detta ödesdigra misstag så avsattes kungen och han tvingades flytta utomlands. Inte så konstigt kanske eftersom Finland varit svenskt i 700 år!

Några vetenskapsmän och uppfinnare
Christopher Polhem: tekniskt snille, löste många knepiga tekniska problem t ex hur man leder kraft från ett vattenfall till en fabrik.
Ole Römer: astronom, gjorde en uträkning av ljusets hastighet redan i slutet av 1600-talet som ligger mycket nära den idag fastställda, 299 792 km/s.
Jonas Alströmer: ej vetenskapsman men duktig på att nyttja uppfinningar som andra gjort, t ex textilmaskinerna från Storbritannien. Tog hit potatisen.
Anders Celcius: astronom och matematiker. Bevisade att jorden inte var helt rund utan något plattare vid polerna. Uppfann den 100-gradiga termometern som används än idag.
Eva Ekeblad: första kvinnan i Vetenskapsakademien, 1748. Hon visade hur användbar potatisen faktiskt var; bröd, brännvin, stärkelse och puder och männen imponerades!
Carl von Linné: läkare och botaniker. Han fann att växter kunde delas in i olika klasser, 24 st, och inom varje klass var växterna släkt med varandra. Han publicerade en bok som heter "Naturens ordning" och gav alla växterna ett namn på latin som var tvåledat. Ett släktnamn och ett artnamn, t ex så heter varg på latin "Canis lupus" och skata heter "Pica pica". Detta gör att alla i hela världen kan använda samma klassificeringssystem på växter och djur, eftersom latinet bara är ett skriftspråk. Det blir tillgängligt för alla.

Källa: Puls Historia, Natur och kultur, 2012.

Om du har en personlig inloggning till ne.se kan du se denna film om Frihetstiden:
Film om Frihetstiden del 1

Samt del två som du hittar här:
Film om Frihetstiden och Gustav III del 2